Ja och ni vet redan varför. Inte gör det saken bättre att min älskade lilla gos (katten) har rymt. Ja, eller jag släppte ut han för att han skulle få lite frisk luft men nu hittar jag han inte :( Jag blir så orolig i själen. Han måste ju komma tillbaka så jag kan ta det lugnt.

Jag kan lugnt påstå att den här dagen har varit en av dom mesta värdelösa i hela mitt liv. For bort till Emmas jobb förrut och snackade med henne, var där säkert 2 timmar! No-life kallas det. Sen kom Danne å hämta upp mig så for jag med han ut till björkön där vi plus några till grillade. Ja, visst, det var väl trevligt, men sen då? Nu sitter jag ju bara här å längtar tills nästa fredag då jag har en hel helg framför mig då jag kan göra vad jag vill. Jag ska inte gnälla över att jag jobbar en helg på 6 veckor, det vet jag, men det som jag hakar upp mig på att det var just den HÄR helgen då jag hade så mycket roligt inplanerat. Kan ju inte låta bli att tänka på tjejorna som just nu säkerligen sitter på någon mysig restaurang och dricker vin och har det kul.

Det jag vill nu är att min kisse ska komma tillbaka, sen ska jag tända ljus i hela lägenheten och sedan lägga mig i fosterställning i soffan och fortsätta tycka synd om mig själv. HE-HE. Har så jävla ont i magen.