Ibland får jag nå jävla tänkar-attacker. Då blir jag både förbannad, besviken, ledsen, samtidigt som jag kan brista ut i asgarv pga irritationen. När jag tänker på speciella saker som har hänt. Hur jag inte kan få bearbeta saker och ting på mitt vis utan att det stör andra. Trots att det ändå är jag och tamefan INGEN annan som är drabbad.

Sitter och pratar med en av mina bästa vänner över msn nu och vi är exakt likadana. När jag sitter och berättar om min tänkar-attack så håller hon med mig och helt plötsligt får hon själv en sån där attack. HAHA, det är tamefan komiskt. Vredesutbrott kallas det väl på ren svenska antar jag.

Åhhhh det är en sån frustrerande känsla så det går tamefan inte med ord att beskriva. Bilder som kommer upp i skallen som jag önskar att jag bara kunde radera. Men serru, det går inte! Vare sig du vill eller inte.

Det är inte ett dugg synd om dig.

Puss, godnatt, på riktigt. Hej.